Äger Nationalmuseum upphovsrätten till Rembrandts verk?

Konstverket ovan är målat av Rembrandt (1606-1669) och är hämtad från Nationalmuseums Flickr-konto. Jag tycker att det är jättebra att ett museum med så mycket fin konst tillgängliggör dem för en global publik.

Notera även Creative Commonslicensen som säger att jag får återanvända bilden så länge jag anger upphovsman, inte använder den kommersiellt och inte gör några ändringar i verket. För att kunna koppla en sådan licens måste man äga upphovsrätten till verket. För ett verk gäller upphovsrättens skyddstid fram till 70 år efter upphovsmannens död, dvs dog upphovsmannen före 1940 finns verket i den kulturella allmänningen (eng Public Domain) och är fri att använda i olika sammanhang. Rembrandt var varit död i 341 år.

Även om jag såklart ser positivt på initiativet från Nationalmuseum är jag kluven eftersom de samtidigt begränsar möjligheterna till spridning och återanvändning av visst material genom att använda CC-licenser som de egentligen inte har rätt att använda. Jag ska även säga att det även finns nytagna bilder som faller inom ramen för skyddstiden och där har såklart Nationalmuseum rätt att använda den CC-licens de vill för att tillgängliggöra materialet. Kristin Alexanderson har analyserat detta på sin blogg.

Europeana driver denna fråga hårt, att digitalisering av äldre material inte innebär nytt skydd. Jag gissar att Nationalmuseum kan hävda att avbildningen är att klassa som en fotografisk bild utan egen verkshöjd men med ett skydd som sträcker sig 50 år efter avbildningstillfället. Men är lagen verkligen tänkt att kunna användas för att ge fritt material ett nytt skydd? Jag är tveksam. Är detta ett exempel på copyfraud? Verkar inte bättre.

Material som finns i den kulturella allmänningen finns där för att inspirera och uppmuntra oss till kreativt skapande. Ett lysande exempel på detta är Flickr-gruppen Recreate culture som uppmuntrar kreativitet utifrån fritt bildmaterial. Gruppen är skapad av Maja Larsson och Karl Nilsson och uppmärksammades av SVT:s kulturnyheterna efter bara fyra dagar. Ibland går det undan och det visar att det finns ett intresse för denna typ av kultur.

Det här inlägget postades i Creative Commons, Free culture, Upphovsrätt. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Äger Nationalmuseum upphovsrätten till Rembrandts verk?

  1. Kajsa Hartig skriver:

    Jättecentral fråga i arbetet med att tillgängliggöra kulturarvet. Och en fråga vi måste ta tag i gemensamt. Sätter nu lagstiftningen hinder? Eller kan vi strunta i den och släppa materialet fritt ändå? Dvs ska vi ta steget före lagstiftningen och avstå från att hävda upphovsrätt på reproduktioner av kulturarv? Det skulle vara ett stort steg för tillgängligheten.

  2. David Haskiya skriver:

    Ännu underligare är det när institutioner har skannat (eller fotograferat via i princip mekaniserade processer) äldre material och hävdar upphovsrätt till den resulterande digital bilden. Mycket vanligt i Sverige (jag känner inte till andra länder lika väl men jag misstänker att det är vanligt överallt) – t.ex. lägger såväl Lantmäteriet som Statens Arkiv upphovsrätt på skannade äldre kartor. Jag har också sett bibliotek som lägger copyright på skannade böcker och tryck som är långt bortom ”upphovsmans död +70”.

    Jag är inte jurist men känner inte till något stöd för att skanning eller semi-automatiserad fotografering (eller annan reproduktion) skulle tillföra upphovsrätt.

    Så jag vet inte om museer, arkiv och bibliotek egentligen behöver gå före någon lagstiftning, det skulle räcka gott till att börja med att inte hävda upphovsrätt på reproduktioner eller lägga upphovsrätt på deskriptiv metadata för den delen.

  3. Johan Carlström skriver:

    Kajsa: Jag är förvisso amatör på området så nån annan får gärna rätta mig om jag har fel men jag har svårt att läsa in detta i lagen, att digitalisering medför ny upphovsrätt på rena avbildningar (skiljar man f ö på avfotografering och avscanning?). Det är en gråzon och varje institution måste själva ta ställning. I Riksantikvarieämbetets bildpolicy tas detta upp: ”Scanning genererar inte ny upphovsrätt och vad som i analog form är fritt tillgängligt, ska vara det även i digital form.” (http://www.k-blogg.se/2010/08/24/intern-policy-for-bildsamlingar-pa-natet/)

    David: Det bör inte vara någon skillnad mellan avfotat (som i fallet med Rembrandt ovan) och scannat (t ex fotografier eller äldre böcker) material. Är det fritt i grunden så ska det vara fritt genom hela kedjan.

    Jag tror och hoppas att det kommer att lösas på sikt, de institutioner som är generösa med sitt material kommer att få mer uppmärksamhet och därmed ett större existensberättigande.

  4. Kajsa Hartig skriver:

    Jag är heller ingen expert men här kan du läsa om ”Reuse of PD-art”: http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Reuse_of_PD-Art_photographs

  5. Kajsa Hartig skriver:

    Alltså, det är skillnad på skanning och studiofotografering. Men, man kan som David säger avstå från att hävda upphovsrätt.

  6. Johan Carlström skriver:

    Kajsa: Tack för länken, den verkar bekräfta min hypotes om att Nationalmuseum anser att avbildningen är en fotografisk bild. En följdfråga är vem som har den ideella rätten till bilden, ska ange Rembrandt eller fotorafen som upphovsman eller båda?

    Hur är det skillnad på en avfotografiering och en avscanning av t ex ett fotografi eller teckning?

  7. Olov Östberg skriver:

    Eftersom copyright är landspecifikt undrar jag vilket lands regler som ska tillämpas när exempelvis originalets ägare finns i ett land #1, men originalet är utlånat och fotograferas i land #2 av en person från land #3 och sedan visas i land #4, etcetera.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s