Minnesinstitutionerna och sociala medier

Notes..... Leave your NOTES HERE by Leeks, on Flickr
Creative Commons Attribution 2.0 Generic License by  Leeks

2010 var året då sociala medier börjades användas på allvar av museer och andra minnesinstitutioner (och inom ”offentligheten” i övrigt). Det räcker att man säger ordet ”sociala medier” för att vissa ska få något lyriskt i blicken. Utvecklingen kommer att fortsätta under 2011 och många kommer att mogna, dagens användande (som oftast är learning by doing) kommer att landa i någon form av strategi.

Jag följer långt ifrån alla institutioner men tillräckligt många för att notera att de flesta använder dessa nya kanaler till att skicka ut ungefär samma information som tidigare; föreläsningar, öppetider, utställningar och andra arrangemang. Självklart kan användarna kommentera och ställa frågor men antalet institution som aktivt använder sociala medier för att föra en dialog med användarna är mycket få. Jag ser inget fel i att använda dessa kanaler som utpräglade sändarkanaler (jag gör mycket av min omvärldsbevakning på det sättet) men då ska man inte inbilla sig att det handlar om något annat. Ett intressant exempel är Konsumentverket som är tydliga med vad de skickar ut på sitt Twitterkonto.

Några av mina personliga favoriter som jag tycker står ut ifrån mängden är Spårvägsmuseet som t ex använt Flickr på ett framgångsrikt sätt för att identifiera foton från okända platser. Bilderna ligger även ute under Creative Commons vilket alltid är positivt. En annan favorit är Historiska museet i Stockholm som kompleterar de numera sedvanliga kanalerna (Facebook, Twitter, Flickr) med personliga bloggar från bl a Katty Hauptman Wahlgren och Fredrik Svanberg (klicka här för samtliga bloggar). Att de även har Sveriges, mig veterligen, enda twittrande generaldirektör gör ju bara saken bättre. :) Det ska även bli intressant (särskilt gällande dialogbiten) att följa utvecklingen på Nordiska museet där man avsatt resurser till en hel avdelning som ska jobba med frågorna. Det finns många andra bra exempel som jag kanske återkommer till i ett senare blogginlägg.

Jag intalar mig att det ofta är kommunikationsenheterna som ligger bakom det som skickas ut, jag saknar ofta den personliga rösten från medarbetarna som berättar vad som händer i verksamheten bakom kulisserna. Jag har svårt att se hur en dialog ska kunna genomföras på ett bra sätt när det är en institution som är avsändare. Användarna vill diskutera med en människa, inte en logotyp.

Jag tror att film kommer att användas mer och mer under 2011 som ett sätt att nå ut. Både Marinmuseum och Kungliga myntkabinettet har lagt ut proffsiga filmer på Youtube som är lättillgängliga och informativa. Som ett komplement till detta skulle jag gärna se lite mer personligt filmade klipp från bakom kulisserna.

Man ska inte göra misstaget och tro att sajter där man kan dela med sig av sina erfarenheter, ställa frågor och diskutera är en ny företeelse. Diskussonsforum har funnits lika länge som internet och det är ofta där som intresserade och eldsjälar samlas. Det finns en uppsjö etablerade mötesplatser som behandlar allt från historiskt återskapande och släktforskning till byggnadsvård. Dessa mötesplatser borde bevakas av minnesinstitutionerna, det skulle innebära att finnas där målgrupperna finns, på riktigt. Det är på dessa platser det finns riktiga förutsättningar för en jämnbördig dialog där argument och formulering går före doktorsgrader och fina titlar. Det skulle vara intressant att veta hur många minnesinstitutioner regelmässigt bevakar forum och bloggar och dessutom deltar i diskussionerna. Bevakningen kan göras enkelt via t ex Google alerts och Knuff. Då jag själv driver ett sådant forum (Arkeologiforum) är jag öppen för en djupare diskussion kring detta.

Något annat jag är nyfiken på är hur många institutioner som jobbar aktivt med att kvalitetshöja materialet i Wikipedia.

Det här inlägget postades i Creative Commons, Kulturarvswebb, Sociala medier. Bokmärk permalänken.

11 kommentarer till Minnesinstitutionerna och sociala medier

  1. David Haskiya skriver:

    Jag tror jag såg Tekniska museet twittra om att de redigerar svenska wikipediaartiklar. Evighetsmaskinsartikeln om jag minns rätt.

    Utomsocknes vet jag att BBC, Encyclopedia of Life och Brooklyn Museum gör det. och sedan mashar de upp med wikiartiklarna på de egna webbplatserna.

  2. Ping: Tweets that mention Minnesinstitutionerna och sociala medier | Dead Session -- Topsy.com

  3. Fredrik Svanberg skriver:

    Intressant! Med mkt träffande slutkommentar. Jag har precis börjat upptäcka hur skruttigt svenska Wiki är ifråga om humanistiskt relevanta uppslagsord i allmänhet och historia-kulturarv i synnerhet. Riktigt avskräckande faktiskt.

  4. Johan Carlström skriver:

    Svenska Wikipedia lämnar tyvärr en del att önska när det kommer till lite smalare ämnen. Det skulle kunna vara något att samverka kring, i samarbete med Wikimedia Sverige och de som känner sig manade. :)

  5. annalarsdotter skriver:

    Fast ibland är det just i de smalare ämnena som man kan hitta info på wikipedia! Sånt man aldrig hittar på ne.

    Vad gäller satsningen på sociala medier, digital kommunikation mm inom museivärlden tycks det mig som att det handlar så mycket om floskler! Som senaste inlägget på Mot nya Medier (Nordiska). Vad är det egentligen de ska göra?
    De utställningar som berör mig mest är de som ger mig kunskap och ahaupplevelser, inte de som hela tiden kastar tillbaka frågorna till mig själv och min egen tid.

  6. Johan Carlström skriver:

    ”Sociala medier” är ett buzzword och det hela befinner sig i någon form av etableringsfas men egentligen skiljer det sig inte så mycket från annan kommunikation. Man måste lära sig verktygen och se hur de kan hjälpa till att uppfylla verksamhetesmålen.

    Jag är, som sagt, också nyfiken på vad Nordiska museet kommer att hitta på under året. Utifrån inlägget jag länkade till så verkar satsningen kretsa kring det fysiska besöket på musseet, det digitala är ett komplement. Frågan är hur aktuellt detta är på sikt (5-10 år)? På sikt (och ofta redan idag) kommer ett digitalt besök att vara lika viktigt som ett IRL-besök, dessa behöver inte vara ihopkopplade.

  7. Peter Krantz skriver:

    Jag kan se flera spännande aspekter på att hålla Wikipedia uppdaterad. Vissa myndigheter kan såklart ha i sitt uppdrag att sprida information om sitt verksamhetsområde. Men Wikipediaartiklar riskerar att raderas och därmed kan skattefinansierat arbete försvinna. Vore det inte bättre om man som myndighet först sammanställde information på t.ex. sin egen webbplats och stämplade den med frikostiga vidareanvändningsvillkor? Då kunde den ligga till grund för Wikipediaartiklar och andra sammanställningar som folk vill göra. Ibland glömmer vi bort att det finns andra initiativ än Wikipedia.

  8. Johan Carlström skriver:

    Kul med mycket kommentarer! Keep ’em coming så ska jag svara efter bästa förmåga. :)

    Peter: Att inlagt material försvinner är en risk man får ta med i beräkningen och gäller även kommentarer på bloggar och inlägg i diskussionsforum. Jobbar man med Wikipedia och har förutsättningarna klara för sig tror jag dock att risken är ganska liten att artiklar försvinner.

    Material på myndigheters, museums m fl webbplatser bör vara fritt att återanvända men risken är att materialet inte hittas och inte används och vad är då egentligen skillnaden mot en borttagen wikipediaartikel? :)

    Styrkan med Wikipedia är att det är väl-upplänkat och välanvänt vilket gör att det kommer högt upp i sökresultaten. Det ena behöver inte utesluta det andra, man får räkna på var informationen gör störst nytta för så många som möjligt.

  9. Peter Krantz skriver:

    Min tanke var att man skulle kunna utnyttja ”provenance”-informationen i att från Wikipedia kunna hänvisa till en källa på t.ex en myndighets webbplats. Många Wikipediaartiklar lider av att man inte vet var fakta kommer ifrån. Givet att många institutioner sitter på en enorm kompetens inom sitt sakområde skulle man då kunna lägga plattformen för läsbara referenser från andra verk samtidigt som man kan återanvända text. I de fall Wikipedia refererar till facklitteratur är det ju svårt att granska materialet själv med annat än att man lånar en bok på bibblan.

    På detta sätt ger man även andra än Wikipedia möjlighet att återanvända material. Vad är det som säger att staten inte skall bidra med samma material till Citizendium, Conservapedia eller Infoplease?

  10. Johan Carlström skriver:

    Det finns iofs en del minnesinstitutioner som inte är statliga men om vi ska generalisera så tycker jag ändå att Wikipedia har en särställning (den finns på svenska, dbpedia, kommer högt i sökningar mm). Men som sagt, det ena behöver inte utesluta det andra.

  11. Kari skriver:

    Jätteintressant diskussion om sociala medier. Onekligen är det modernt att slänga sig på sociala medie vågen, men det är få som använder sociala medier på ett nytt och annorlunda sätt, ett sätt som skiljer sig från de vanliga traditionella informationskanalerna. Det blir en förlängning av info-kanaler men i en annan förpackning. Precis som Johan saknar jag rösterna från de som är direkt involverade i verksamheten. Det blir ofta info-avdelningarnas välpolerade information som presenteras. Många underbemannade institutioner ser säkert t.ex. bloggande som tidstjuvar och kanske också lite nytt och skrämmande. Sociala medietrenden står sig och även Nordiska Museets har hoppat på tåget. Men: har man gjort en behovsanalys? Vad vill användarna egentligen ha, och vad behöver de? Är användarna överhuvudtaget i fokus? Är detta något institutionerna gör för sitt eget höga nöjes skull eller bara för att ”hänga med i tiden”? Frågorna gäller givetvis inte bara NM, utan alla kulturarvsinstitutioner. Det här skulle vara riktigt roligt att forska på!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s