Digitalisering med villkor?


Denna bild kan jag använda eftersom den är fri och uppmärkt med Public Domain Mark. Foto: Fredrik Bruno. (PDmark)

Igår lät regeringen meddela att man avser avsätta 850 miljoner i budgeten för vård och digitalisering av kulturarvet. Tanken är att människor med arbetsbegräsning ska få en meningsfull sysselsättning och en möjlighet att bryta isoleringen. Det finns även medel för att handleda dessa.

Riksantikvarieämbetet ger årligen ut ca 10 miljoner inom ramen för det som kallas Kulturarvs-IT. Även här är syftet snarlikt, medlen går till att anställa handledare som kan handleda människor med funktionshinder som får jobba med digitalisering av samlingar, ffa på länsmuseerna. Denna nya satsning är lite som Kulturarvs-it på steroider.

Nu när denna satsning på digitalisering görs hoppas jag att det finns möjligheter att ställa villkor för att få ut så mycket som möjligt av satsningen. Dessa krav skulle kunna vara:

  • Fokusera i första hand på material där upphovsrätten är utslocknad eller där verkshöjd saknas. Dessa märks upp med Public Domain Mark.
  • Fokusera i andra hand på material där institutionen äger upphovsrätten. Detta material märks upp med de friaste Creative Commmons-licenserna.
  • Material som inte kan släppas fri eller där den upphovsrättsliga statusen inte är känd digitaliseras endast undantagsvis.
  • Det digitala materialet tillgängliggörs på nätet i högupplöst format för att underlätta vidareanvädning. Materialet ska även vara tydligt uppmärkt med licenserna ovan.
  • Det digitala materialet ska sparas i öppna format och sparas på ett hållbart sätt.
  • Materialet ska kunna levereras vidare till K-samsök och Europeana för att underlätta maximal spridning. Många museer använder idag system som inte kan leverera varken till K-samsök eller Europeana. Kanske kan delar av medlen avsättas för att lösa detta problem?
  • Använd enhetliga metadata vilket underlättar aggregering och samsökning. Det finns idag inga enhetliga metadatastandards men kanske kan man arbeta fram en minsta gemensamma nämnare? Kanske kan K-samsöks protokoll vara en bra utgångspunkt?

Det nyligen uppstartade digitseringssekritarietat vid Riksarkivet får här en viktig roll att fylla. Läs även Åsa M Larssons blogginlägg om detta. Vad finns det mer som man bör tänka på för att vi ska få ut så mycket som möjligt av denna satsning?

Tillägg
Det finns ett viktigt villkor till:

  • Digitalisering av material med utgången upphovsrätt eller som saknar verkshöjd medför ingen ny upphovsrätt.
Det här inlägget postades i Creative Commons, Free culture, Kulturarvswebb. Bokmärk permalänken.

20 kommentarer till Digitalisering med villkor?

  1. Kajsa skriver:

    Tack för ett bra inlägg Johan! Vi får verkligen hoppas att det blir digitalisering med villkor.

    /Kajsa Hartig, Nordiska museet

  2. Rolf Källman skriver:

    Jag håller med om att det är många frågor, villkor,stabil infratstruktur mm, mm, som måste samordnas för att satsningen ska bli lyckad.

  3. Maria Jansén skriver:

    Håller med. Finns dock anledning att ställa sig frågan varför många använder system som inte kan leverera till K-samsök eller Europeana? Många sitter och sliter med gamla system och är vilsna i valet av nya. För ett enskilt museum med mindre muskler än de statliga är det enorm investering. Det finns all anledning att ta ett centralt initiativ för att visa vägen.

  4. Weber skriver:

    En vacker tanke, men jag misstänker att de krafter som motarbetar digitalisering och spridning av kultur kommer att lägga krokben för det här. Så länge vi har lobbyister som predikar att CC-licenserna är satans påfund OCH politiker lyssnar på dem så kommer storskalig digital spridning av föräldralöst material aldrig att ske.

  5. Rolf Källman skriver:

    Som du säger Maria, är systemfrågan central och det är definitivt något som samordningssekretetariatet kommer att lyfta. Jag vill gärna prata mer om det i en snar framtid.

  6. Johan Carlström skriver:

    Maria: Systempaletten bland svenska minnesinstitutioner är ganska färgglad och på sikt kommer det nog vara nödvändigt att se över detta. Jag ser inga problem att det finns flera system så länge dessa har en stabil förvaltning och kan prata med andra system. Frågan är vad som kan göras inom ramen för kulturarvslyftet (det handlar ju om en ganska snäv tidsram)? Att göra det möjligt för t ex Sofie att leverera till K-samsök (och därmed Europeana) borde vara en mindre insats än att byta ut systemet helt.

    Weber: När det kommer till material som redan är fritt och/eller saknar verkshöjd så är det svårt att sätta några krokben. Låt oss börja med det enkla och jobba oss mot de mer komplicerade fallen. Föräldralöst material är ett problem i sig och här måste institutionerna själva göra en bedömning av hur stora risker det medför att tillgängliggöra. Oftast är dessa risker minimala. Det skulle vara intressant att höra hur kulturdepartementet tänker i frågan.

  7. arkland skriver:

    Maria: Det är många museer som nyligen har eller som håller på att välja nya system för sin verksamhet. Ett alternativ är att haka på ett eller flera av dessa intitiativ, få underlag och därmed slippa att stå en ensam. Dessa grupper har förmodligen redan lagt ner rejält med krut på att utvärdera olika lösningar. Ett andra alternativ är att – som Rolf påpekar ovan – släppa bollen till Sekretariatet. RSM skulle väl kunna vara en tredje aktör som kan bistå medlemmarna med vad som sker inom systemområdet i Sverige, och kanske utomlands.

  8. David Haskiya skriver:

    +1

    Speciellt vad galler Public Domain. Manga GLAMs har en ful vana att lagga copyright pa objekt med solklart utgangen upphovsratt.

  9. ArchAsa skriver:

    Det vore bra om den här nationella satsningen kunde leda till en upprensning i den mer inskränkta och protektionistiska tendenserna som finns kvar på vissa enheter. Trots att museum och arkiv har ett uppdrag att bidra till spridning av kunskap och information verkar en del ha svårt att släppa tanken på att de skulle vara ägare med rätt att ta ut betalning för allt möjligt. Nån form av CC-licens, så länge det inte bryter mot upphovsrätten i specifika fall, borde vara självklar

  10. arkland skriver:

    Arbetsmarknadsministern lät förstå att det vore bättre med färre rejäla projekt än att sprida ut medlen på många småskubb. Underförstått: Gör något som gör avtryck. Vad säger ni om det?

  11. Maria Jansén skriver:

    Johan – kan inte Sofi redan leverera till K-samsök?. Dessutom tycker jag inte att 3 år är en snäv tidsram för att ta ett gemensamt initiativ. Vi har väntat länge. Nu sätter vi igång och jobbar.

    Rolf o Lunkan – jag vet att många redan håller på, men bara det att det finns flera parallella spår är ett problem i sig. Jag är definitivt positiv till att sekretariatat tillsammans med RSM får och TAR en sådan roll. :)

  12. Johan Carlström skriver:

    Maria: Sofie kan idag inte leverera till K-samsök. Bollen ligger just nu hos Västerbottens museum. Med ”snäv tidsram” menar jag att modeller och infrastruktur för datatfångst och tillgängliggörande bör vara på plats dag 1 snarare än om 2-3 år. Vissa saker kan dock göras parallellt så länge det finns en tydliga leveranser.

  13. Understöder varmt dina tankegångar, Johan. En liten iakttagelse från hur det gick med motsvarande projekt i Finland: en väldigt stor del av pengarna gick åt till att digitalisera magnetband som hotades av förstörelse pga ålder. Materialet var ofta ur antingen personarkiv eller traditionsinsamling och följaktligen finns det få utsikter om att det någonsin skulle kunna läggas ut på webben.

    Av tekniska orsaker har sedan det som hade kunna läggas ut sällan publicerats på webben, trots att det redan gått över två år sedan projektet började. Till saken hör att den omfattande digitaliseringen akut kräver höjning av kompetens inom långsiktigt digitalt bevarande över hela fältet, eftersom den nationella lösningen väntas vara i drift först om fem år.

    En viktig och bra konsekvens var också, särskilt under projektets senare del, då en övre åldersgräns lades på de sysselsatta, att många väldigt duktiga unga humanister, som annars haft det mycket svårt att komma in i arbetslivet, fick in en fot i branschen – och faktiskt, eftersom digitaliseringen blev en del av verksamheten på en del håll, också fått fortsätta efter att den extra finansieringen tog slut. Men nu vet man inte hur det går: regeringen har föreslagit hårresande nedskärningar inom museisektorn (som ska skära lika mycket som hela försvaret!!). Så utsikterna att kunna lägga ut material på webben genom att utveckla systemen ser inte så lovande ut nu heller …

  14. Karin Linder skriver:

    Tack för en väldigt bra diskussion, roligt att läsa!

  15. Ping: Insamlat: Skrivet om kulturarvslyftet | Museologi.se

  16. Björn Lindström skriver:

    Tack Johan för en intressant diskussion. Jag som många andra tycker att det är på tiden att det kommer lite medel till digitaliseringen. Jag förstår att det kan behövas villkor som du skriver om dock kan jag anse att det finnas viss typ av material och information som bör förbi ses. Ett sådant område är tidigare outgivet material samt sådant som är utgivit i mycket små utgåvor. I detta fall finner jag att det är viktigt att bevara en så stor del av informationen som möjligt. Jag digitaliserar själv stora mängder av outgivna studio inspelningar, liveinspelningar samt demokassetter med svenska okända pop och rockgrupper. Vad eller vilken inspelning jag ska välja bort i mitt arbete är inte jag rätt person att avgöra, vad som är kulturhistoriskt viktigt är för lyssnaren att uppmärksamma och inte mig som enskild person. Av den anledningen att vi idag kan anse något var mer viktigt, detta betyder inte att vi om ett eller flera decennium uppfattar samma information viktig. Om det blir att informationen sållas på ett sådant sätt att det endast finns kvar det som vi idag anser vara viktigt om ett par decennium då finns troligen inget alternativ och det som inte anses vara viktigt idag glöms bort och försvinner för alltid med magnetbandets död.

  17. Johan Carlström skriver:

    Hej Björn! Det finns, som du säger, flera kriterier som kan ligga till grund för vilket urval man bestämmer att göra. Jag tror dock att man bör ha bra argument för att frångå principen att det som digitaliseras ska vara så fritt som möjligt (att motverka att information försvinner är ett bra exempel). Självklart ska det som digitaliseras i vilket fall sparas på ett så tillgängligt, standardiserat och långsiktigt hållbart sätt som möjligt.

    Vad som anses vara viktigt under olika tider är en viktig fråga som många som jobbar med bevarandefrågor brottas med. Jag tror man kommer långt genom att vara medveten om detta i sitt dagliga arbete.

  18. Björn Lindström skriver:

    Hej Johan! jag förstår din tanke, dock kan jag anse att betydelsen om materialet är fritt eller ej är av mindre vikt. Det som är viktigt, är materialets innehållet. Detta är av större vikt än hur vida det är fritt eller ej. Om man som ni föreslår att företrädesvis ska digitalisera fritt material, detta innebär tex att unika liveinspelningar med material som inte är fritt, ska endast digitaliseras undantags vis. Eftersom jag nästan uteslutet digitaliserar pop och rock musik finns det stora mängder med både fritt och skyddat material. Upphovsrätts frågan med det skyddade material får lösas senare, det viktiga i mina ögon är att det finns bevarat. Jag lägger liten vikt i skyddat eller ej utan min vikt är att bevara så stora mängder som möjligt.

  19. Johan Carlström skriver:

    Jag vet inte riktigt vad du menar med ”ni” men det kan vara läge att påtala att detta är min privata åsikt.

    Jag ser inget motsatsförhållande i våra resonemang, det gäller bara att prioritera och att kunna argumentera för det urval man gör.

  20. Björn Lindström skriver:

    Jag förstår att det är dina personliga åsikter. Jag tycker att det både bra och sunt att man för en dialog och att det sker digitaliserings arbete för att bevara vårt kultur arv. Som jag skrivit tidigare är det viktigt att försöka bevara en så stor del av det inspelade materialet som möjligt.
    Jag ser inte heller något motsatsföhållande utan det viktigt att vi försöker föra en dialog om digitaliseringens arbete.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s